Syftet med att ha en revisor är att säkerställa att företagets finansiella rapportering är tillförlitlig. Detta skapar trygghet för företagets intressenter som aktieägare, långivare, kunder och leverantörer.
Senast uppdaterad: 8 oktober 2026
Vad är revisionsplikt?
Revisionsplikt innebär att vissa företag enligt lag måste ha en kvalificerad revisor som granskar deras bokföring, årsredovisning samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Särskilda revisionskrav gäller för företag av allmänt intresse, bland annat noterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag. Dessutom måste alla publika aktiebolag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning ha revisor, oavsett storlek.
Ett aktiebolag ska ha minst en revisor
Enligt aktiebolagslagen (ABL) ska ett aktiebolag ha minst en revisor. Dock kan vissa aktiebolag undantas från revisionsplikt om de uppfyller specifika kriterier och anger det i sin bolagsordning. Ett aktiebolag kan välja att inte ha revisor om det inte når upp till minst två av följande gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren vilket framgår i ABL 9 kap 1 §:
- Fler än 3 anställda (i medeltal)
- Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Bestämmelserna innebär att två gränsvärden ska överskridas för att revisionsplikt ska föreligga, dessutom ska det vara samma två gränsvärden som överskrids två år i rad. Vidare gäller att utgångspunkten är de två senaste årsredovisningarnas fastställda resultat- och balansräkningar, vilket innebär att revisionsplikten inträder först år 3 (om bolaget är nystartat). Revisorn ska väljas på årsstämman där andra året fastställs, eller på extra bolagsstämma efter det, för att kunna revidera det tredje året.
Beakta också att gränsvärdena ska överskridas för att revisionsplikten ska inträda, gränsvärdet överskrids alltså om bolaget har fler än tre anställda. Beräkningen ska, precis som vid övriga gränsvärden, genomföras i enlighet med redovisningslagstiftningen.
Ekonomiska föreningar och stiftelser ska som huvudregel ha revisor. I 8 kap. lagen om ekonomiska föreningar och 4 kap. stiftelselagen finns särskilda gränsvärden för när minst en auktoriserad revisor krävs.
Moderbolag i en koncern
Fjärde stycket i ABL 9 kap 1 § anger att revisionskravet också inträder för moderbolag som enskilt inte överskrider de ovan angivna gränsvärdena, men där koncernen som helhet gör det. Vid denna beräkning ska nettoomsättning och balansomslutning hos alla företag i koncernen summeras. Därefter ska koncerninterna fordringar och skulder, internvinster, samt intäkter och kostnader liksom förändring av internvinst elimineras. Däremot ska ingen fullständig konsolidering göras varför till exempel värde på andelar i dotterföretag tas med i beräkningen.
I lagkommentaren till ABL 9 kap 1 § hänvisas till förarbetena till propositionen om förenklade redovisningsregler m.m. där utgångspunkten är ÅRL 7 kap. 13 § vars lydelse är den som återspeglas i ABL. Hur andelar i dotterbolag ska elimineras följer först i 19 § i ÅRL 7 kap. Det är således klart att avsikten inte är att dessa ska elimineras för att utvärdera revisionsplikten.
Utländska dotterbolag
Enligt 1 kap. 11 § ABL är utgångspunkten att det överordnade bolaget i en koncern, det vill säga moderbolaget, är ett svenskt aktiebolag. De juridiska personer som anses vara dotterbolag kan vara både svenska och utländska. Innebörden av detta är att ett moderbolag som äger utländska dotterbolag ska inkludera dessa i beräkningen.
Nybildad koncern
För ett moderbolag i en nybildad koncern ska bedömningen av revisionsplikten avse koncernföretagens redovisade siffror för de två senaste räkenskapsåren. Uppgifterna hämtas från företagens fastställda årsredovisningar och, när sådan finns, koncernredovisningen.
Moderbolaget är inte längre moderbolag
Det är vanligt att ett holdingbolag som inte enskilt överstiger gränsvärdena äger andelar i ett dotterföretag och koncernen tillsammans överskrider tidigare nämnda gränsvärden. Om dotterföretaget sedan avyttras är bolaget inte längre ett moderbolag och det finns inte någon koncern. Detta innebär att det tidigare moderbolaget inte längre behöver ha en revisor. Det uppstår ingen ”karenstid” men beakta dock eventuellt behov av att ändra bolagsordningen. Om det finns en registrerad revisor vid räkenskapsårets utgång behöver revisionsberättelse avges för det räkenskapsåret.
Moderbolaget köps upp av ny ägare
Om ett revisionspliktigt moderbolag förvärvas av en ny ägare ska revisionsplikten bedömas enligt tvåårsrekvisitet i ABL. Ett lägre utfall i den senast fastställda årsredovisningen bryter normalt tvåårsrekvisitet, vilket i praktiken innebär en karenstid om ett år.
Karenstid
Karenstid innebär att ett bolag som märker att de inte längre kommer att överskrida de angivna gränsvärdena ändå ska ha kvar sin revisor det första året som gränsvärdena inte överskrids. När en årsredovisning som visar att gränsvärdena inte överskrids väl har fastställts kan bolaget välja att inte längre ha revisor.
Varför ha revisor om det inte finns revisionsplikt?
Att anlita en revisor kan vara fördelaktigt för företag, även om det inte finns ett lagkrav på revisionsplikt. En av de främsta fördelarna är att en revisor erbjuder en oberoende granskning av företagets finansiella rapporter, vilket stärker förtroendet hos investerare, långivare och andra affärspartners. Denna öppenhet och trovärdighet kan underlätta kapitalanskaffning och förbättra företagets relationer med externa intressenter.
Utöver den finansiella granskningen kan en revisor också fungera som ett värdefullt bollplank i strategiska frågor, eftersom de ofta besitter bred erfarenhet av olika branscher och expertis inom redovisning, skatt och affärsstrategi. Detta kan hjälpa företaget att identifiera förbättringsområden och hantera risker på ett effektivare sätt.
För mindre företag, som kanske inte omfattas av krav på revision, kan värdet av en oberoende granskning och rådgivning från en revisor vara ett strategiskt beslut som främjar tillväxt och stabilitet.
Revisionspliktens framtid
Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om eventuella lagändringar som påverkar revisionsplikten. Det finns diskussioner om att återinföra revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket skulle innebära en betydande förändring i nuvarande regler och är något som FAR inte stödjer. Företag bör vara beredda på sådana förändringar och säkerställa att de följer aktuella lagkrav.
Vanliga frågor om revisionsplikt och krav på revisor
Vad händer om man inte har revisor trots krav?
Om ett revisionspliktigt bolag saknar revisor kan Bolagsverket förelägga bolaget att utse revisor och ytterst besluta om tvångslikvidation. Om årsredovisning och revisionsberättelse inte lämnas in i tid kan även förseningsavgifter, vite och efter 15 månader, personligt betalningsansvar för vissa nytillkomna förpliktelser aktualiseras.
Måste man ha revisor i aktiebolag?
Ett aktiebolag måste ha en revisor om det överskrider två av de tre gränsvärdena för omsättning, balansomslutning och antal anställda under två på varandra följande år. För mindre aktiebolag som inte når upp till dessa gränsvärden finns möjlighet att välja bort revisor genom att ange det i bolagsordningen.
Länkar
Läs mer om revisorer i Aktiebolag på Bolagsverket hemsida
